Carin Osvaldsson

Och så var det det det där med de väldigt trevliga kollegorna…

Just nu är jag mäklarassistent för hela slanten. Nästan i alla fall. Halvtiden blev till en sommarheltid och jag har gått och blivit kontorsråtta igen. Och, jodå, jag älskar det. Jag är ganska bra på det. På en del saker mer än andra. Till exempel på att fota rum och vrår i villor, radhus och lägenheter. Att hjälpa den ena kollegan med spanskan och den andre med svenskan. Att jag får facebooka på jobbet (gå gärna in och gilla Att bo i Nerja). Och idag har jag intervjuat ett helt fantastiskt trevligt par om deras upplevelser inför, under och efter köpet av sitt drömhus i Nerja. Jag gillar det mer administrativa också, och att jag hela tiden gör minst fem saker samtidigt. Det är nog då jag är i mitt esse. Bilder och bildbehandling är helt klart det jag njuter mest av. Men även av att lära mig nya saker. Som att följa med våra klienter till notarien för att fixa fullmakt så att vår rådgivningsfirma kan skaffa spanskt id-nummer till dem när de åkt hem till Sverige. Då gäller det att ha koll på andningen. Men det kan jag berätta om en annan gång för det är värt ett kapitel i sig. Den lille mannen med mustasch som kliar sig i huvudet och undrar huruvida den ena fullmaktshavaren är singel eller inte… Det tog lite tid att reda ut och det är sånt som är viktigt i sammanhanget. Sedan finns det sånt som jag är mindre bra på. Som när kaffebrickan liksom kom ur fas och allt for i golvet. Eller när jag på personalmötet inte insåg att det kanske var min uppgift att svara i telefonen när den ringde och ringde. Eller när jag i 35-gradig värme kom till jobbet efter att ha glömt bort att ta på mig deodorant och fick springa iväg och aktushoppa. De var väl inte hela världen, men att jag ogenerat måste berätta mitt ärende för kollegorna, det kan ju somliga tycka var överflödigt. Men ja, för att göra en lång historia kort, eller för att sluta göra en kort historia allt för lång, så springer dagarna iväg och det tror jag är bästa tecknet på att man trivs. Kan jag få till ett par, tre spökskriverier till hösten så tror jag att jag har funnit den ultimata kombinationen.